Claude Code visar filändringar bredvid samtalet

De publicerade versionerna var 2.1.252 den 31 augusti, 2.1.257 och 2.1.258 den 1 september, 2.1.259 den 2 september, 2.1.260 den 3 september, 2.1.261 den 4 september och 2.1.263 den 6 september. Tillsammans omfattar de 281 punkter i den officiella ändringsloggen.

Versionerna 2.1.253 till 2.1.256 samt 2.1.262 publicerades aldrig. De saknar utgåvor på GitHub och finns inte på npm. Minst ett av numren användes däremot internt hos Anthropic. Ändringsloggen för 2.1.258 beskriver ett startfel i macOS 12 som en regression från 2.1.255, och dokumentationen daterar stödet för Fable 5.1 till samma version. Förändringarna från den interna versionen nådde användarna med 2.1.257. Veckans sista utgåva, 2.1.263, innehåller bara raden Bug fixes and reliability improvements.

Filändringarna får en egen panel

Claude Code kan sedan tidigare visa en diff, alltså skillnaden mellan filernas gamla och nya innehåll. Från version 2.1.260 kan denna information ligga kvar i en panel till höger om samtalet.

Panelen redovisar vilka filer som har ändrats, hur många rader som har lagts till eller tagits bort och den fullständiga ändringen i varje fil. Innehållet uppdateras när Claude redigerar en fil eller kör ett kommando.

Den öppnas med:

/diff

För att panelen ska få plats krävs Claude Codes fullskärmsläge, ett Git-projekt och en terminal som är minst 110 tecken bred. Om kraven inte är uppfyllda öppnas den vanliga diffvyn i stället, eller så förklarar programmet varför sidopanelen inte kan användas.

I en terminal som är minst 144 tecken bred kan panelen öppnas automatiskt när Claude börjar redigera. Den som stänger den med krysset eller kör /diff på nytt får däremot behålla den stängd tills kommandot används igen.

Vi provade funktionen på en Linux-dator genom att låta Claude ändra en Python-fil. Till höger stod 1 file changed +4 -1, följt av filnamnet och de borttagna respektive tillagda raderna. Samtalet fortsatte samtidigt i terminalens vänstra del.

Det blir därmed lättare att följa arbetet utan att byta vy eller köra ett separat Git-kommando. Panelen tar med alla ändringar som ännu inte har lagts in i en commit, även sådant som du själv har redigerat.

Auto-läget frågar innan Claude lämnar projektet

Auto-läget låter Claude Code genomföra många vanliga åtgärder utan att stanna vid varje steg. Från version 2.1.257 kommer ändå en särskild fråga första gången Claude försöker läsa en fil utanför sessionens arbetsmappar.

Frågan dyker upp när Claude använder Read, Grep eller Glob på en extern sökväg. Du kan fortsätta tillåta sådana läsningar, blockera dem framöver eller välja att få frågan igen nästa gång.

Om läsningar utanför arbetsmapparna blockeras sparar Claude Code denna inställning bland dina användarinställningar:

{
  "permissions": {
    "blockReadsOutsideWorkingDirectories": true
  }
}

Därefter vägrar filverktygen att läsa utanför arbetsmapparna även i senare sessioner och andra behörighetslägen. Spärren gäller också bypassPermissions, som annars är Claude Codes mest tillåtande läge.

Från samma version ignoreras defaultMode: "bypassPermissions" om värdet ligger i projektets .claude/settings.json eller .claude/settings.local.json. Det måste i stället anges bland användarens eller organisationens inställningar, eller skickas med flaggan --permission-mode. Därmed kan ett projekt inte självt aktivera detta långtgående behörighetsläge.

En annan lokal mapp kan fortfarande godkännas uttryckligen med:

/add-dir

Nätverksmappar får däremot inte längre användas som projektmappar genom /add-dir, --add-dir eller additionalDirectories. Claude Code avvisar både UNC-sökvägar som \\server\share och automonteringar under /net. I Windows behöver nätverksresursen först mappas till en enhetsbokstav.

Skyddet mot externa läsningar omfattar även LSP-verktyg. Om Claude försöker använda ett identifierat skalkommando, som cat, för att läsa en blockerad fil öppnas en behörighetsfråga.

Den första engångsfrågan kommer inte vid icke-interaktiva anrop med claude -p eller i bakgrundssessioner. Där fortsätter läsningarna enligt de regler som redan gäller. Den som vill ha en fast gräns även för sådana jobb behöver därför lägga in inställningen själv.

För ett vanligt projekt innebär förändringen att Claude inte längre kan börja undersöka hemkatalogen utan att du först får möjlighet att sätta en tydlig gräns. Det är särskilt relevant när auto-läget arbetar med externa instruktioner eller kod från en okänd källa.

Auto-läget i Claude Code stoppar fler vägar ut från datorn

Auto-lägets klassificeringsmodell har fått nya säkerhetsregler. Claude Code ska inte längre automatiskt godkänna försök att hämta inloggningsuppgifter från en molndators metadataadress, kringgå nätverksbegränsningar eller nå andra miljöer i samma molninfrastruktur.

Det gäller bland annat anrop till 169.254.169.254, en adress som kan ge en process tillgång till den identitet som en virtuell server eller container använder hos molnleverantören. Anropet kan vara legitimt vid administration, men kan också ge betydligt större åtkomst än avsett.

Organisationer som behöver denna möjlighet kan beskriva tillåtna värdar, molnprojekt och identiteter i auto-lägets miljökonfiguration. Saknas en sådan beskrivning ska begäran stoppas.

En separat förändring gäller länkar till publika diagramtjänster. Vissa webbverktyg placerar hela diagrammets innehåll direkt i webbadressen. När länken öppnas skickas materialet till tjänsten, trots att åtgärden ser ut som vanlig webbnavigering.

Claude Code behandlar nu detta som en uppladdning. Auto-läget godkänner inte länken automatiskt om du inte uttryckligen har bett Claude att använda tjänsten.

Skyddet mot farliga rm-kommandon har också breddats. Varningen för destruktiv radering fångar nu fler varianter av rm -rf, bland annat när sökvägen ligger i en positionsparameter som $1 eller när kommandot döljs i ett dubbelciterat sh -c-skript.

Kommandon som du själv skriver efter !-prompten behandlas annorlunda. Från version 2.1.260 körs de utanför sandlådan även när strikt sandlådeläge är aktiverat, på samma sätt som kommandon i en egen terminal. Det är fortfarande Claudes kommandon som omfattas av sandlådan.

Hur fungerar Ctrl+W i Claude Code?

Version 2.1.261 ändrar flera kortkommandon för redigering av prompten. De följer nu samma readline-konventioner som i Bash.

Den största skillnaden gäller Ctrl+W, som tar bort allt från markören till föregående blanksteg. Om prompten slutar med:

src/utils/foo.ts

försvinner hela sökvägen med ett tryck. Punkter, snedstreck och understreck räknas inte som gränser för Ctrl+W.

Vi kontrollerade beteendet i version 2.1.263 genom att skriva skriv om filen app.py och main.py. Första trycket tog bort hela main.py, och nästa raderade ordet och. Ingen särskild tangentinställning var aktiverad.

Andra ordkommandon fungerar på ett annat sätt. Alt+F flyttar markören till slutet av ett ord och Alt+D tar bort fram till ordets slut. Där räknas bland annat punkt, snedstreck och understreck som ordgränser.

På macOS kan Option-tangenten behöva ställas in som Meta i terminalprogrammet för att Alt-kommandona ska fungera. Den som bara vill ta bort föregående ord kan använda Option+Delete i macOS eller Ctrl+Backspace i Windows.

Inställningen keybindingFlavor, som tidigare styrde det nya beteendet, har tagits ur bruk. Den får finnas kvar i en äldre inställningsfil men påverkar inte längre tangenterna. Dessa kommandon kan inte heller ändras genom Claude Codes vanliga fil för egna kortkommandon.

Bläddringen i historiken för /btw har samtidigt flyttats. Tidigare användes vanliga vänster- och högerpilar. Nu går du mellan äldre sidofrågor och det pågående svaret med Shift+← och Shift+→, alternativt [ och ].

En annan terminalförändring gäller Ctrl+L. I fullskärmsläget rensas nu den synliga samtalsytan på samma sätt som efter terminalkommandot clear. Konversationen tas inte bort. Äldre meddelanden finns kvar och kan nås genom att rulla uppåt.

Svenska klockslag kan visas med 24-timmarsformat

Claude Code lägger ett klockslag efter avslutade svar och i samtalsutskrifter. Version 2.1.257 inför inställningarna timeFormat och timeZone för dessa tider.

På en dator med svensk språkinställning används normalt redan 24-timmarsformat. I vårt test stod det till exempel done 3:14. Den nya inställningen kan lägga till en inledande nolla:

{
  "timeFormat": "24-hour"
}

Tiden skrivs då som done 03:04.

Formatet kan väljas under Time format i /config. Menyn innehåller automatiskt format, 12-timmarsformat, 24-timmarsformat och UTC med 24-timmarsklocka. Ett eget mönster enligt strftime kan anges direkt i inställningsfilen:

{
  "timeFormat": "%Y-%m-%d %H:%M"
}

Resultatet blir då exempelvis done 2026-09-02 03:08.

Den som arbetar mot en miljö i en annan del av världen kan även välja tidszon med ett IANA-namn. För svensk tid används:

{
  "timeFormat": "24-hour",
  "timeZone": "Europe/Stockholm"
}

timeZone finns inte i /config och måste därför skrivas in i inställningsfilen. Om formatet 24-hour-utc används ignoreras den valda tidszonen, eftersom klockslaget då alltid anges i UTC.

Pluginpanelen visar vad färdigheterna kostar

En skill, eller färdighet, är ett instruktionspaket som Claude kan använda för en viss typ av arbete. Claude Code behöver ha en kort beskrivning av varje tillgänglig färdighet i sin kontext för att kunna avgöra när den ska aktiveras. Beskrivningen tar plats även om färdigheten aldrig används.

Ändringsloggen placerar /skill-doctor under version 2.1.261, medan dokumentationen daterar stödet till 2.1.252 eller senare. Kommandot är avsett att redovisa färdigheternas kontextkostnad och användning, så att överflödiga paket kan stängas av.

Vår kontroll i version 2.1.263 förklarar varför inget skrivs i samtalet när kommandot körs. /skill-doctor öppnade pluginpanelen direkt på fliken Stats, tillsammans med ett meddelande om att rapporten hade flyttats dit. Dokumentationen beskriver också Stats som rapportens nuvarande plats.

Tabellen innehöll varje inläst färdighet samt källa, kontextkostnad, tokenförbrukning under de senaste sju dagarna, antal användningar och senaste användning. För våra färdigheter låg den korta beskrivningens kostnad bland annat omkring 90, 100 och 120 token. Två poster hade ett streck, vilket enligt panelen betyder att de inte ingick i den aktuella listan och därför inte tog någon kontext.

Den fullständiga SKILL.md-filen läses först när färdigheten används. Det är alltså den korta beskrivningen, inte hela instruktionspaketet, som följer med på varje tur.

Samma statistik nås genom att öppna pluginpanelen och välja Stats. Vid en icke-interaktiv körning kan rapporten i stället skrivas ut som text:

claude -p "/skill-doctor"

Funktionen omfattar inte Anthropics inbyggda färdigheter eller centralt administrerade företagsfärdigheter. Den fungerar inte heller genom Remote Control från en mobil eller webbläsare, utan behöver köras i terminalen på datorn där sessionen finns.

Kostnadsvyn förklarar förlorad promptcache

Förra veckans uppdatering gav /cost och /usage statistik över sessionens promptcache. Den här veckan kompletteras raden med en trolig förklaring när cachen missas.

Promptcachen gör att äldre delar av samtalet, projektinstruktioner och verktygsdefinitioner kan återanvändas i stället för att behandlas från början inför varje svar. Vid en miss behöver en större del skickas in och sparas på nytt.

Claude Code kan nu ange orsaker som ändrade verktygsdefinitioner, en ändrad systemprompt eller att sessionen har varit inaktiv längre än cachens livslängd. Förklaringen dyker bara upp när en miss faktiskt har inträffat och programmet kan identifiera en rimlig orsak.

I vår kontroll öppnade /cost samma panel som /usage. Efter två korta frågor stod det:

Prompt cache (main): 2 requests · 71% of input tokens from cache · no misses · warm (1h TTL, last activity 29s ago)

Någon orsak syntes inte eftersom sessionen saknade cachemissar. Det är därför normalt att den nya informationen inte finns med varje gång /cost öppnas.

Veckan innehöll dessutom två rättningar för Claude Fable 5.1. Promptcachen omfattar nu även kontext som läggs till efter verktygsresultat, och ett byte av ansträngningsnivå med /effort ska inte längre kasta bort den befintliga cachen. Genom att trycka s i /effort kan ändringen begränsas till den aktuella sessionen utan att bli ny standard, på samma sätt som i /model. Fable 5.1 är samtidigt den nya standardmodellen när aliaset fable används direkt mot Anthropic.

VS Code får bättre kontroll över sessionerna

Den som använder Claude Code i VS Code möts av flera förändringar. Längst ned i skrivfältet finns nu en knapp med den valda modellen. Den öppnar modellväljaren och anger även ansträngningsnivån för modeller som stöder inställningen.

Modellväljaren har senare under veckan gjorts om till en sammanhängande lista över samtliga modeller. Ansträngningsnivån står bredvid modellnamnet i sidfoten och ska uppdateras korrekt när modellen byts.

Sessionspanelen har fått avsnitten Account & usage och Session manager. Där finns bland annat kontots e-postadress och användningsmätare. Sessionerna kan filtreras efter pågående arbete, väntande frågor, slutförda uppgifter samt öppna och stängda sessioner.

Åtgärden Delete session heter nu Archive session. En arkiverad session flyttas till gruppen Archived sessions och kan återställas. Sessioner som togs bort med äldre versioner kan därför dyka upp igen i arkivet efter uppgraderingen.

En ihålig ring markerar sessioner som fortfarande är öppna i en annan VS Code-instans, i terminalen eller i Claude Desktop. De ser därmed inte längre avslutade ut bara för att de saknas i det aktuella fönstret.

MCP-servrar kan också hanteras mer fullständigt utan att lämna VS Code. Kommandot /mcp öppnar en dialog där servrar läggs till eller tas bort, utöver de tidigare funktionerna för aktivering, anslutning och autentisering.

Behörighetsfrågor och andra frågor från Claude kan fällas ihop, så att samtalet bakom dem går att läsa före beslutet. Menyn för resultatstil har samtidigt fått en guide som skapar en egen stilfil och gör den tillgänglig direkt.

Kommandot /advisor kan nu även skrivas som text där den vanliga terminalväljaren saknas. Det gäller Claude Desktop, Remote Control och icke-interaktiva körningar med -p. Där går det att ange /advisor, /advisor <modell> eller /advisor off.

Så hindrar --permission-prompts none Claude Code från att fastna

Skript, schemalagda jobb och andra icke-interaktiva körningar har fått en ny startflagga:

claude -p --permission-prompts none "kör testerna och analysera resultatet"

Om en åtgärd normalt skulle öppna en behörighetsfråga nekas den automatiskt, varefter jobbet kan fortsätta. Befintliga tillåtelseregler, krokar och det valda behörighetsläget bedöms först. Flaggan blockerar alltså inte allt, utan ser till att ingen fråga lämnas väntande på ett mänskligt svar.

Verktyg som behöver återkoppling från en person tas bort under körningen. Flaggan passar därför cron-jobb, CI-miljöer och andra processer där en dialog annars kan stoppa arbetet på obestämd tid.

Bakgrundskommandon som startas av hjälpagenter ska inte längre avbrytas efter en timme. Inställningarna bashOutputMaxChars och taskOutputMaxChars kan dessutom höja mängden kommandoresultat som Claude får direkt från 30 000 till högst 128 000 tecken. Resterande text sparas fortfarande i en fil.

På modeller med ett kontextfönster på en miljon token startar den automatiska komprimeringen strax före gränsen. Det minskar risken att en mycket lång session når taket innan innehållet hinner komprimeras.

GitLab-användare får också en synlig förbättring. När Claude kör glab mr create, merge, close, reopen, note eller update känner Claude Code igen den berörda merge requesten. Verktygssammanfattningen märks med MR !N, och sidfotens MR-indikator uppdateras.

Varför fungerar inte Ctrl+E i Claude Codes behörighetsfrågor?

Kortkommandot Ctrl+E kunde tidigare be en modell förklara ett Bash- eller PowerShell-kommando direkt i en behörighetsfråga. Funktionen togs bort i version 2.1.257.

Inställningen permissionExplainerEnabled påverkar därför inte längre Claude Code. Den som vill förstå ett kommando före ett godkännande behöver stänga eller avvisa frågan och be Claude förklara det i samtalet.

Förändringen märks främst för mindre erfarna terminalanvändare, eftersom förklaringen tidigare fanns precis där beslutet skulle tas. En modellförklaring bör samtidigt inte ensam användas som säkerhetskontroll. Claude kan beskriva kommandots sannolika funktion, men du behöver fortfarande bedöma vilka filer, konton och externa system det kan påverka.

Veckans mindre rättningar

Flera av veckans fel låg i grundläggande funktioner som många använder. Claude Code kunde inte starta i macOS 12 efter en regression som infördes i den interna versionen 2.1.255. Problemet rättades i 2.1.258. Version 2.1.252 såg till att valet always allow sparas även i projekt som ännu saknar .claude/settings.local.json, och 2.1.259 hindrade samtidiga sessioner från att skriva över varandras ~/.claude.json. Det senare felet kunde återställa projektförtroendet och få MCP- eller projektinställningar att försvinna.

Textinmatningen blev stabilare i 2.1.261. Tecken som skrevs eller klistrades in snabbt kunde tidigare hamna i fel ordning eller falla bort. Version 2.1.260 rättade även radbrytningen för flaggor och sammansatta emojier, som kunde delas mitt i tecknet.

Två missvisande gränssnittsfel åtgärdades också. /rewind och --rewind-files kunde rapportera att filer hade återställts trots att säkerhetskopiorna saknades och inget hade hänt. Fullskärmsläget kunde samtidigt lämna samtalsytan tom efter en lång tur med hundratals verktygsanrop. Felen rättades i 2.1.260 respektive 2.1.259.

Remote Control-sessioner som drevs från Claude Desktop eller VS Code kunde dessutom stanna i flera minuter efter att ett verktyg blivit klart när anslutningen till claude.ai försämrades. Den rättningen kom i 2.1.252.

Kontrollera Claude Code-versionen efter uppdateringen

Den installerade versionen kontrolleras med:

claude --version

Anthropics inbyggda installation uppdateras normalt automatiskt i bakgrunden. En uppdatering kan också begäras manuellt:

claude update

Homebrew- och WinGet-installationer behöver uppdateras genom respektive pakethanterare. Anthropics stabila Homebrew-kanal ligger normalt ungefär en vecka efter den senaste utgåvan, medan claude-code@latest följer de nya versionerna direkt.

Veckans största förbättringar kräver få inställningar. Diffpanelen öppnas med /diff, färdigheternas kostnad granskas på pluginpanelens Stats-flik och svensk 24-timmarsvisning väljs i /config. Säkerhetsskydden i auto-läget följer med uppdateringen, men den fasta spärren mot läsning utanför projektet aktiveras först när du väljer att blockera eller lägger in inställningen själv.